Att organisera kollegialt lärande
Har du funderat över hur du som rektor/utbildningsledare kan organisera ett kollegialt lärande inom sfi eller kombinationsutbildning för att gynna elevernas lärande? Här kan du fördjupa dig i modeller för professionell utveckling med exempel från flera komvuxverksamheter – och få stöd att organisera för lärandeprocesser med sfi- och komboeleven i fokus.
Innehåll
Om modulen
I den här modulen finner du filmer med exempel på hur förvaltning och rektor organiserat för kollegialt lärande. Du får se hur en hel styrkedja från chef till klassrum inom kombinationsutbildning agerar för att få till en undervisning som verkligen utrustar eleverna språkligt och yrkesmässigt inför yrket. Du möter också en utbildningsledare som organiserat sitt arbetslag inom sfi för att möta elevernas lärbehov – med stöd i Helen Timperleys modell för kollegialt lärande.
Ett tips är att tillsammans med ditt arbetslag arbeta med modulen Att lära av och med kollegorna i arbetslaget (för sfi) respektive Lärares lärande och samarbete på kombinationsutbildning i portalen för arbetslag.
Filmerna är framtagna i Göteborgsregionen inom EU-finansierade projekten Stärkt vux 2023-2026 samt InVäst 2016-2019.
Film om utveckling längs hela styrkedjan för kombinationsutbildning
I den här filmen berättar projektledare Jenny Hostetter om hur utvecklingsarbete har planerats och genomförts inom kombinationsutbildning i framförallt Stockholms stad och Göteborgs stad/Studium.
Du får höra rektorer, förvaltningschefer och lärare beskriva behov inför projektet och erfarenheter av några olika upplägg för kollegialt lärande. Filmen beskriver hur utvecklingsarbete har bedrivits genom hela styrkedjan för utbildningen – för att stärka elevernas motivation och lärande i förhållande till såväl apl-uppgifter som formella betyg och yrkesprofession.
I tipslistor och klipp från intervjuer och samtal får du del av beprövad erfarenhet av olika moment i utvecklingsarbete och exempel på lokala anpassningar. Filmen tar upp följande aspekter av apl-samverkan:
- Introduktion och beskrivning av elevbehov som utvecklingsarbetet gällde övergripande och lokalt
- Att planera utveckling genom hela styrkedjan med utgångspunkt i önskad effekt för eleverna
- Exempel på kollegialt lärande med stöd av lärledare
- Exempel på lärares lärande med kommunal och extern handledning
- Exempel på agerande på rektorsnivå för önskad effekt
- Exempel på agerande på förvaltningsnivå för önskad effekt
- Avslutning och tack till medverkande chefer, rektorer, lärare och elever.
Film om hur kollegialt lärande kan organiseras i praktiken
I den här filmen intervjuas Sara Snickars, utbildningsledare på Folkuniversitetet i Göteborgs stads sfi-verksamhet, av Jenny Hostetter.
Sara Snickars beskriver sin syn på skolledningens roll i fråga om lärares pedagogiska arbete och lärande och berättar om sina erfarenheter från ett ettårigt processarbete inom InVäst. I processen har hon och hennes kollegor i ledningsgruppen organiserat ett kollegialt lärande med fokus på elevernas behov och med stöd av regional handledning. Utgångspunkten är Helen Timperleys modell för professionell utveckling.
I filmen beskrivs arbetsgången för arbetslagen utifrån fyra steg:
- Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla?
- Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi utveckla för att tillgodose elevernas behov?
- Som lärare fördjupar vi vår professionella kunskap och förfinar våra professionella färdigheter. Eleverna får nya erfarenheter av lärande.
- Vilken effekt har vårt nya agerande haft på våra elevers resultat?
Studiematerial
Här finns frågor som kan stödja en skollednings arbete med att organisera kollegialt lärande på sfi.
Frågorna kan vara stöttande också för en enskild rektor, men instruktionen är utformad för en ledningsgrupp. Ett förslag på arbetsgång är att ni först besvarar frågorna skriftligt och individuellt och sedan skickar ordet runt och delger varandra era tankar. Ni kan också intervjua varandra i par med hjälp av frågorna.
De inledande frågorna hjälper er att gemensamt formulera nuläge och önskeläge.
Fördjupningsuppgifterna är formulerade för att sätta igång processer som leder till beslut och förändring. De kräver tid och behöver följas upp i praktiskt arbete och gemensamma möten. Finns det möjlighet så kan det vara bra att ha en extern handledare som leder processarbetet.
Ett studiematerial med motsvarande frågor utformade för pedagogisk personal finns i modulen Att lära av och med kollegorna i portalen riktad till arbetslag på den här webbutbildningen.
A. Inledande frågor
1. Beskriv vad du tänker är bristerna och förtjänsterna med det kollegiala samarbetet/lärandet på sfi i er verksamhet idag.
a. Hur beskriver du som rektor/ledare ditt arbete med kollegialt lärande för nuvarande?
b. Hur beskriver du som är rektor ditt ansvar för lärarnas undervisning (läs gärna citaten nedan från läroplanen)?
Alternativ frågeställning för skolledare utan rektorsansvar:
Hur är det pedagogiska ledningsansvaret formulerat och fördelat i den sfi-verksamhet som du är verksamhetsledare/utbildningsledare för? Behöver det förtydligas? Vilken är din roll i det pedagogiska ledningsansvaret?
Citat ur Läroplan för vuxenutbildningen:
”Som pedagogisk ledare för vuxenutbildning och som chef för lärarna och övrig personal i verksamheten har rektorn ansvar för verksamhetens resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att (…) lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar”
c. Vilka brister och förtjänster ser du i din roll idag när det gäller att leva upp till det uppdrag du har?
d. Vad uppfattar du att den pedagogiska personalen i er verksamhet har för upplevelser och tankar kring det pedagogiska ledningsansvaret? Tror du att lärarna förhåller sig positivt eller negativt till att öppna dörren till undervisningen för rektor?
e. Vad tänker du är brister och förtjänster i det kollegiala lärandet i er verksamht utifrån en tanke på vad som gynnar elevernas lärande?
2. Hur tänker du dig att ett riktigt bra kollegialt lärande skulle se ut?
a. Hur skulle det ledas och organiseras?
b. Hur skulle exempelvis nya lärare introduceras och engageras i det?
c. Hur skulle det användas för att gynna elevernas lärande?
d. Hur skulle det kunna ingå i det systematiska kvalitetsarbetet och presenteras för huvudman som en del i kvalitetsredovisningen?
3. Vilka svårigheter ser du när det gäller att samla er sfi-verksamhet kring ett kollegialt lärande?
a. Vilka hinder finns för att skapa det?
b. Vilka hinder finns för att implementera det?
c. Vilka ytterligare frågor, diskussioner eller möjliga konflikter tror du dyker upp längs vägen?
4. Vad tror du krävs i resurser, tid och beslut för att er sfi-verksamhet ska komma igång med ett kollegialt lärande med elevernas lärande som mål?
a. Vad behöver du/ni i skolledningen?
b. Vad behöver den pedagogiska personalen?
c. Vad behöver eleverna?
B. Agerande
Om ni har besvarat frågorna 1-4 enskilt så har var och en av er formulerat ett nuläge och ett önskeläge. Ni har också formulerat vilka hinder och resurser som kan krävas för att nå önskeläget.
Se till att ha gott om tid när ni delger varandra era tankar. Skicka ordet runt och avsätt tid för efterföljande diskussioner kring varje fråga. Under tiden spaltar ni upp det ni kan enas kring när det gäller nuläget respektive önskeläget.
Formulera därefter gemensamt en så konkret lista som möjligt kring hur ni skulle behöva agera för att nå från det nuläge ni beskriver gemensamt till det önskeläge ni kan enas om.
Den här listan kan ni återkomma till vid flera möten. Den fungerar bäst om den är så konkret att det framgår när saker ska göras och vem av er som har ansvar för att göra det eller följa upp det som ska göras. Ni finner exempel på agerandelista i fördjupningsdelen i den här modulen.
C. Fördjupningsuppgifter
1. Se filmen med Sara Snickars tillsammans. Skriv upp tankar och frågor. Gå varvet runt och diskutera varandras anteckningar.
2. Fundera på följande:
a. Ledningen på Folkuniversitetet fick handledning av processledare från InVäst. Processledarens roll handlade om att föreslå tänkbara modeller för kollegialt lärande från forskning, hålla i den röda tråden i processarbetet och planera för nästa steg tillsammans med ledningsgruppen. Processledaren ledde också samtalsövningar och gemensamma reflektioner. Upplever ni att en processledare hade kunnat stötta er i att bygga upp eller utveckla ett kollegialt lärande? Vad hade ni behövt hjälp med, i så fall? Vart kan ni vända er för att fråga efter en handledare/processledare för er sfi-verksamhet?
b. Ett ytterligare stöd som skolledningen på Folkuniversitetet behövde gällde beslutsprocesserna. Tänk tillbaka på det gemensamma arbete som Sara Snickars beskriver och se på de fyra olika stegen i arbetet. Vilka beslut tror ni att skolledningen har tagit i samband med processen? När togs besluten? Hur tänker ni er att besluten har kommunicerats till lärarna?
c. Hur skulle ni beskriva ert arbete när det gäller att ta beslut om förändringar och processr som berör lärare och annan pedagogisk personal på skolan? Är det svårt eller lätt att fatta beslut samt att formulera och kommunicera dem till personalen?
3. Ett kollegialt lärande som leder till utveckling behöver ta fasta på elevernas lärande.
Det är tongivande skolforskare som Helen Timperley och Dylan Wiliam ense om. Vad behöver ni som skolledning veta mer om eller hitta nya metoder för om ni ska kunna leda lärarnas arbete med att svara på de elevbehov som ni har sett?
Behöver ni resurser som ni inte har idag? Behöver ni som ledare stöd, fortbildning eller handledning inom något särskilt fält? Hur kan ni gå vidare med det? Se gärna exempel på länkar och litteratur inom den här webbutbildningen. Vänd er också gärna till Nationellt centrum för svenska som andraspråk för att få tips.
4. Ta ett gemensamt beslut om en eller några förändringar som ni vill genomföra för att gynna ett kollegialt lärande inom er verksamhet.
Tänk er in i personalens situation. Har de gemensamma mötestider som kan avsättas för arbete i lärande enheter? Vilka enheter kan de tänkas arbeta i kollegialt? Utifrån studieväg? Utifrån andra gemensamma faktorer?
5. Hur kan ni mäta effekten av era beslut?
Ta redan nu beslut om hur de förändringar ni beslutar om ska utvärderas. Tänk dock på att utvärderingar ofta kan vara en ventil för lärare eller annan personal som är rädda för eller negativa till förändringar. Det kan vara viktigt att komplettera utvärderingar med samtal i arbetslagen där ni särskilt kan ta fasta på vad de lärare säger som verkligen vill förändra och utveckla i linje med elevernas behov och lärande.
6. Vad drar ni för slutsatser av effektmätningen?
Har det kollegiala lärandet gjort att lärarna och övriga personal lärt sig mer och hur kan ni i så fall implementera förändringarna så de blir en del av ert reguljära arbete? Ser ni inte önskade förändringar? Tänk till igen och testa nya modeller som kan fungera bättre.
Fördjupningstext
Inledning
Hur kan ett kollegialt lärande byggas upp som hjälper eleverna att nå målen på utbildningen och att bättre klara vardagens krav på kommunikation på svenska? Hur skapar rektor/ledningsgrupp förutsättningar och engagemang hos lärarna att utveckla undervisningen?
Här ges en översikt över arbetet med kollegialt lärande inom InVäst ur ett ledningsperspektiv.
Inom projektet InVäst har cirka 25 rektorer, utbildningsledare eller andra nyckelpersoner inom sfi i Göteborgsregionen och Boråsregionens kommunalförbund fått stöd av en regional processledare för att utveckla kollegialt lärande. Beslut om utvecklingsområde togs av respektive verksamhet. Processledningen har även omfattat handledning med den pedagogiska personalen, som regel i form av lärgrupper om 3-5 personer inom en och samma studieväg.
Det har visat sig att former för att utforska elevbehov, samtala och lära tillsammans samt ta gemensamma beslut är en förutsättning för hållbar utveckling inom många fält, till exempel digital kompetens och individanpassad undervisning.
Processen med kollegialt lärande inom InVäst
Den process som syftat till att stötta ledningen i att bygga förutsättningar för ett kollegialt lärande har anpassats efter vilka tider och behov som funnits för varje verksamhets ledningsgrupp. Oftast har den inneburit 2-3 inledande träffar med workshop, strukturerade samtal och gemensam läsning inom ledningsgruppen, under ledning av den regionala processledaren.
Arbetet i ledningsgruppen har oftast ägt rum innan processledarens möten med lärare och övrig pedagogisk personal och sedan följts upp med kortare möten för uppföljning och utvärdering i ledningsgruppen löpande. Syftet har bland annat varit att förbereda lärarnas kollegiala processer genom tydliga ledningsbeslut, dels kring tidsramar för arbetslagsmöten och dels kring val av beforskade modeller för kollegialt lärande.
Ledningen en viktig del av processen
En viktig erfarenhet från utvecklingsarbetet inom InVäst är att den regionala/externa processledarens arbete med lärarna i arbetslagen har försvårats om ledningen inte fattat och kommunicerat tydliga beslut om tid samt format både utmaningar och stöd till personalen.
Just dessa tre aspekter, att ge tid, att utmana den pedagogiska personalens invanda praktik/undervisning och att ge stöd i utvecklingsarbetet, lyfts fram som avgörande faktorer för professionellt lärande i skolmiljön (Timperley 2013). En annan erfarenhet är att det många gånger är utmanande för en sfi-ledningsgrupp att ta sådana beslut och att det i sin tur kan kräva handledning och stöd.
De inledande träffarna mellan processledare och ledningsgrupp har byggt på Skolverkets rekommenderade modeller för kvalitetsarbete (Skolverket u.å.). Ett frågeunderlag som stöttar den analysen finns i studiematerialet i denna modul. Därefter har de allra flesta ledningsgrupperna tagit beslut om att följa Helen Timperleys modell för professionell utveckling (se nedan).
Processledaren har handlett i ledningsarbetet, hållit i mötesformer, tydliggjort behov av beslut inför och under processen, visat på tänkbara nästa steg och stöttat ledningsgrupper med tips på litteratur och forskningsanknytning.
Innehåll i modulen
Här beskrivs kortfattat hur rektorer/utbildningsledare tillsammans med processledare har agerat inom de sfi-verksamheter som deltagit i InVäst. Beskrivningen är ett komplement till filmerna i modulen och tänkt som ett stöd för den som vill initiera eller fördjupa lärares lärande för att gynna elevernas lärande.
I modulerna för arbetslag på den här webbplatsen finns motsvarande filmer, studiematerial och fördjupande text om kollegialt lärande utifrån den pedagogiska personalens perspektiv.
Faktaruta: Helen Timperleys modell för professionellt lärande
Modellen på bilden ovan är en något modifierad variant av den cykel Helen Timperley tagit fram för att beskriva professionell utveckling i skolan och ligger som grund för processledningen i kollegialt lärande inom InVäst. Det är en modell som i stora delar är öppen för val och beslut inom lärgrupperna.
Modellen ställer krav på att lärarna knyter an till forskning och beprövad erfarenhet, men den förespråkar inte någon universalmetod för undervisning. Istället utmanas lärgrupperna att utforska, fatta beslut och förändra undervisningen just med utgångspunkt i deras elevers tydligaste behov. De olika stegen exemplifieras här utifrån autentiska exempel.
Tidåtgång
Eftersom de deltagande verksamheterna inom InVäst valt att satsa olika lång tid på projektet har processledarna haft skiftande möjligheter att följa verksamheterna steg för steg. Likaså har ledning och personal haft olika mycket tid för gemensamt arbete. En uppskattning är att det tagit 5-10 månader för lärgrupperna att slutföra hela cykeln vid mer omfattande studier av elevbehoven. Mindre genomgripande processer har förstås tagit kortare tid.
Här är exempel på förutsättningar som rektor/ledningsgrupp kan behöva skapa för att ta sig an de olika stegen i modellen:
- Upprätta en ledningsgrupp som kan diskutera och hitta lösningar tillsammans. Är man ensam rektor kan det vara bra att forma en ledningsgrupp för processen tillsammans med exempelvis förstelärare eller arbetslagsledare.
- Vik regelbundna mötestider för arbetet med modellen i ledningsgruppen.
- Omfördela eller upprätta mötestider så att de räcker till för lärgrupperna som lärarna organiserar sig i.
Lärgrupperna behöver tid för att producera material tillsammans, få egen handledning, diskutera och fatta gemensamma beslut. Behovet av mötestid i de mindre lärgrupperna är alltså större än behovet av möten för det samlade kollegiet.
- Förbered i god tid och på ett tydligt sätt den pedagogiska personalen på att ett utvecklingsarbete är på gång och vilka som kommer att omfattas av arbetet. Ofta minskar upplevelsen av stress om ledningsgruppen samtidigt gör klart vilka mötestider som gäller för arbetet.
- Var som rektor/ledningsgrupp medvetna om era styrkor och svagheter när det gäller pedagogisk kompetens. Har ni tillräckligt bred kunskap om forskning kring elevers lärande för att kunna visa lärarna metoder och ta fram läsanvisningar till de olika lärgrupperna i steg 2? Kanske behövs extern hjälp, till exempel från regionala resurser inom skolutveckling eller från Nationellt centrum för svenska som andraspråk?
Steg 1: Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla i förhållande till utbildningens mål?
Lärare och studiehandledare har för det mesta en god bild av vad deras elever behöver för att lyckas i sfi-studierna. Däremot är det långt ifrån självklart att behoven är så väl kartlagda att arbetslag kan nå en samsyn och gemensamma beslut kring vad de behöver göra och lära sig mer om för att möta elevbehoven.
Steg 1 handlar för rektor/skolledare om att motivera lärarna att ta reda på mer om elevernas behov, exempelvis genom djupintervjuer, observationer, statistik, diagnoser eller enkäter.
Det handlar om att stötta ett nyfiket förhållningssätt genom att låta lärgrupperna själva resonera och ta beslut om vad det är de vill undersöka och att samtidigt ställa krav på att besluten är välgrundade utifrån elevbehov och vägda mot utbildningens mål. Lärarna ska visa så tydliga underlag, evidens, som möjligt för de elevbehov som föreligger – och utforska det underlaget noga inför fortsättningen av arbetet.
Här är exempel på viktiga beslut och ageranden från ledning eller processledare i det här steget:
- Kommunicerat beslut om processen och valet av modell.
- Avsätt mötestid då lärgrupperna ska ta form.
Be personalen organisera sig utifrån de behov de ser hos gemensamma elever, exempelvis utifrån studieväg. Be varje lärgrupp läsa både läroplan och kursplan för att formulera och göra urval bland olika tänkbara elevbehov som ska undersökas ytterligare genom evidens.
- Handledning med varje lärgrupp för att hjälpa dem att välja en vettig metod för att söka evidens.
En del lärgrupper behöver hjälp med att framställa bra intervjufrågor, diagnosunderlag eller enkäter, exempelvis. Andra lärgrupper kan nöja sig med att studera statistik från nationella prov och utifrån det ringa in elevbehov.
- Stöttning och koll på hur det går för varje lärgrupp och hur de ligger till tidsmässigt.
Rektor/skolledare sätter upp deadline för lärgrupperna och samlar slutligen in dokumentation t ex via mail.Här är exempel på instruktion till lärgrupperna från rektor:
”Senast efter det pedagogiska mötet nästa torsdag behöver jag ett mail från varje lärgrupp med svar på följande frågor:
- Vilket elevbehov har ni i er lärgrupp kommit överens om att fokusera på? Kommentera gärna om ni väljer mellan flera tänkbara elevbehov och om det har varit lätt eller svårt att enas. Skriv färdigt meningen: ”Våra elever behöver lära sig/förstå…”
- Hur kan ni förankra ert val av elevbehov i utbildningens mål? Ge exempel på citat från läroplan eller kursplan som stödjer ert val.
- Vilket underlag har ni tagit fram för att visa att det elevbehov ni beskriver verkligen föreligger? Om ni inte hunnit ta fram underlag: hur tänker ni fram det och vilken tidsplan har ni för det?
Evidens bidrar till kvalitet
För rektor/utbildningsledare blir lärarnas evidens en viktig del i kvalitetsarbetet. När lärarna visar på ett tydligt sätt vad eleverna behöver så får rektor en tydligare bild av vad undervisningen behöver fokusera på och vad som behöver följas upp i pedagogiska samtal och utvecklingssamtal.
Det är viktigt att tydliggöra för den pedagogiska personalen att det finns en samsyn i organisationen kring att fokusera på elevernas behov. Evidens kan vara lätt eller svårt för lärarna att ta fram och det är viktigt att rektor/skolledning tillsammans med processledaren har idéer om hur lärarna kan gå till väga.
Nedan följer tre exempel på underlag som rektor/skolledare hämtat in från lärgrupper inom arbetslag som deltagit i InVäst-processer:
Lärgrupp A:
Lärobjekt/elevbehov
Skriftlig produktion. Våra elever behöver lära sig metoder för att utveckla sitt skrivande/att skriva anpassat till olika situationer. De behöver förstå skrivandets roll i svenskt arbetsliv och vardagsliv för att öka sin motivation.
Förankring i styrdokument
Till exempel ur kursplanens kunskapskrav för skriftlig produktion, kurs C:
”Eleven kan skriva enkla texter, med viss anpassning till syfte och mottagare, för att kommunicera i vanliga situationer i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.”
Evidens
Statistik från nationella prov tillbaka i tiden visar att skrivdelen är det som våra elever oftast misslyckas med. Vi ska titta mer detaljerat på bedömningsprotokollen till provet och på elevernas texter för att ta reda på mer om vad som är själva problemen.
Djupintervju med ett litet antal elever för att ta reda på hur de använder skrivandet i sin vardag. vilka behov de ser av att kunna skriva, när de tycker det går bra/är svårt etc. Flera av eleverna skriver i liten omfattning i sin vardag och ser inte så stort behov av det och då blir motivationen inte så hög. En del vet inte riktigt hur de ska använda lärarens feedback för att utveckla sina texter.
Observation av hur eleverna går till väga när de skriver och hur de uppfattar lärarens feedback på skrivandet. Vi ska be att få sitta med några elever då de får tillbaka texter med feedback och se hur de agerar/samtala om hur de uppfattar lärarens kommentarer.
Lärgrupp B:
Lärobjekt/elevbehov
Integration i situationer utanför skolmiljön. Eleverna behöver lära sig hur de kan uttrycka sig, förstå och interagera med andra muntligt i samband med exempelvis praktik och vid studiebesök.
Förankring i styrdokument
Ur kursplanen:
”Utgångspunkten för bedömningen ska vara elevens förmåga att använda det svenska språket på ett begripligt sätt i olika syften i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.”
”Eleven väljer och använder på ett ändamålsenligt sätt olika strategier för att förbättra kommunikationen.”
Evidens
Gruppintervju där eleverna får uttrycka vad de klarar och tycker är svårt i autentiska möten t ex på arbetsplatser. Där kan de också ge exempel på vilka situationer de känner behov av att träna på.
Observation: Genom rollspel som är så autentiska och nära elevernas vardag som möjligt försöker vi se vad några elever klarar och inte klarar och ta reda på vad de kan behöva träna på i olika situationer. Ev ber vi att få observera elever på praktikplatsen el på studiebesök också.
Lärgrupp C:
Lärobjekt
Muntlig interaktion i vardagliga situationer. Eleverna behöver övervinna talängslan och hitta arenor för att tala svenska utanför klassrummet. De behöver bygga upp sitt muntliga förråd av ord och fraser och strategier för att klara av situationer när ordförrådet brister.
Förankring i styrdokument
Ur kursplanen för kurs B:
”Eleven kan med stöd kommunicera med ett enkelt språk och med hjälp av gester i vanliga situationer i vardagslivet.”
Ur inledningen av kursplanen:
”Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang, sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer, ett gott uttal.”
Evidens
Observation. Lärarna visar filmer med så autentiska dialoger som möjligt i exempelvis en vårdsituation och ber sedan eleverna visa hur de skulle uttrycka sig muntligt i dessa situationer. Lärarna observerar vad eleverna klarar och inte klarar i situationen och antecknar exempelvis om ordförråd och meningsbyggnad behöver utvecklas, om eleven uttrycker att hen brukar bli orolig och nervös i såna här talsituationen och så vidare.
Vi kollar också om det finns skillnader mellan kvinnor och män i våra klasser.
Val av inriktning och personalens deltagande
Lärgruppen tar själva beslut om vilka behov de vill utforska. Att visa på en koppling till utbildningens mål i kursplan brukar gå lätt, men det kan vara på sin plats att påminna om läroplanens roll och de utbildningsmål som kommuniceras där, till exempel kring digital kompetens, kritiskt förhållningssätt och jämställdhet.
En möjlig utmaning för rektor/skolledning under steg 1 kan vara att få med all aktuell pedagogisk personal i arbetet. Dels kan det finnas behov av att stärka studiehandledarenas roll i arbetslaget genom att förtydliga deras roll och deltagande i lärgrupperna. Dels kan det finnas lärare som av stress eller andra skäl inte vill delta i det gemensamma arbetet.
Det är då viktigt att komma ihåg att frivillighet inte är avgörande för hur i vilken mån utvecklingsprojekt lyckas (Timperley 2013). Liksom lärare tvingas möta och hantera elevers bristande motivation och andra hinder för lärande behöver en rektor/utbildningsledare vara beredd på att möta och hantera negativa känslor och motstånd hos en del lärare inför förändringar och nytt lärande.
Å andra sidan finns i verksamheterna också lärare som längtar efter förändring och upplever motivation och glädje i arbetet när lärandeprocesser äger rum. Erfarenheten från InVäst är att de motiverade lärarnas behov kan komma i skuggan av ett fåtal lärares motstånd mot deltagande.
Viktigt att behålla elevperspektivet
En annan utmaning för ledningen är att samtidigt stötta och kritiskt granska de elevbehov lärgrupperna väljer att fokusera på. Det kan finnas risk för att den pedagogiska personalen fokuserar på andra behov än elevbehov. Exempelvis kan lärare se egna behov av att utveckla en lärplattform eller vilja ta fram lokala förenklade beskrivningar av kursplaner. Sådana behov får vänta till steg 2 och 3. Frågan blir då om forskningen ger tillräckligt stöd för att det är just detta som hjälper eleverna mest effektivt.
Inom InVäst har processledarna använt ett par stödfraser för att hjälpa lärgrupperna att formulera sina lärobjekt utifrån ett elevperspektiv:
”Våra elever behöver lära sig (att)…”
”Våra elever behöver förstå …”
Att tänka på
En annan risk när det gäller steg 1 är att lärgrupper lägger mycket tid på att ta fram underlag som inte ger särskilt mycket evidens och som är svåra att dra slutsatser av.
En del lärgrupper har framställt egna enkäter till sina elever. Enkäter är dock inte lätta att ta fram och i synnerhet inte för elever som inte är vana vid utvärderingar eller möjligen är orienterade på att svara ”rätt” snarare än ha ett kritiskt förhållningssätt till sin utbildning. De bygger ofta felaktigt på att lärare och elever har en samsyn om vad som är ”bra”.
Mer om faror och möjligheter med enkät jämfört med exempelvis fokusgruppsintervju finns att läsa i Boken om sfi av Fredrik Harstad och Jenny Hostetter. Erfarenheterna från InVäst visar att observationer ofta ger lärarna ett bättre underlag för att se behov av eget lärande och fatta beslut om förändringar i undervisningen.
Redan vid steg 1 är det viktigt att tänka på att effekten av den förändrade undervisningen ska utvärderas efter en tid. Då kan i synnerhet observationer, intervjuer och diagnostiska test användas om igen (se steg 4).
Här är en lista med exempel på elevbehov/lärandeobjekt som arbetslag/lärgrupper kartlagt och utforskat som grund för att förändra och förbättra undervisningen inom InVäst:
- Skriftlig produktion
- Elevautonomi/studieteknik
- Muntlig produktion/interaktion
- Kommunikation och integration i möte med arbetsmarknad och övrigt samhälle
- Att agera på lärarens feedback för att utveckla sitt skrivande
- Att uppfatta kursmålen
- Hörförståelse
- Ordinlärning
- Läsförståelse
Steg 2: Vad behöver vi som lärare lära oss eller göra mer av för att möta elevernas behov?
Om lärgrupperna har gjort ett grundligt och nyfiket jobb i steg 1 så har de nu en tydlig bild av det elevbehov som de valt att fokusera på.
Då är det frestande att direkt börja planera hur undervisningen ska se ut för att möta det kartlagda elevbehovet. I steg 2 kan ledningen behöva bromsa den planeringen. Nu är det nämligen tid att först och främst se över lärarnas behov av lärande.
För att möta elevernas behov i lärsituationen behöver de flesta lärgrupper lära sig mer, söka nya metoder som fungerar för just det fält lärgruppen har ringat in – eller påminna sig och använda bra befintliga metoder i högre utsträckning. I det kollegiala lärandet gäller det också att komma överens och ta ett gemensamt beslut om hur undervisningen ska utformas för att möta elevbehovet. Annars är det svårt att mäta effekt på ett bredare underlag än en enskild grupp.
I steg 2 spelar det stor roll att processen leds av någon med kunskap om aktuell forskning och erfarenhet av sfi-undervisning.
Här är exempel på viktiga beslut och ageranden från ledning eller processledare i det här steget:
- Handledning med varje lärgrupp vid ett eller flera tillfällen.
Vid handledningstillfället beskriver lärgruppen vad de redan gör i nuläget i undervisningen i förhållande till det behov de sett hos sina elever. Ledningsgruppen/handledaren behöver duka upp ett litet smörgåsbord av handfast forskning och beprövad erfarenhet som erbjuder lärgruppen stöd och konkret hjälp, relaterad till just det elevbehov de ska försöka att svara på. - Läsanvisningar eller lästips till lärgruppen med hänsyn till upplevelse av tid och stress.
På mötestider eller kompetensutvecklingstid läser lärarna stödmaterial och teorier i korta texter eller hela böcker, presenterar forskning för varandra och diskuterar möjliga metoder som de kan testa tillsammans för att svara på de elevbehov de har ringat in. - Tillfälle för lärgrupperna att efterfråga sådana resurser som är nödvändiga för att de ska kunna svara på elevbehoven.
Skolledaren tar emot önskemålen och förhåller sig till möjliga kostnader. Litteratur kan behöva köpas in. Kompetensutveckling kan vara nödvändig, till exempel för att filma i undervisningssyfte. Appar kan efterfrågas till läsplattor och om lärarna i lärgruppen saknar egna läsplattor eller mobiltelefoner i tjänsten kan det vara ett hinder för undervisning i digital kompetens.
Erfarenheter från processer i Göteborgsregionen (GR) visar att i diskussioner om resurser, prioriteringar och kostnader underlättar det för både arbetslag och skolledning när det finns en samsyn kring målen – när personalens önskemål om inköp motiveras av ett pågående utvecklingsarbete och är övervägt utifrån ett tydligt elevbehov.
Böcker och annat stödmaterial med forskningsanknytning sam beprövad erfarenhet som varit till hjälp inom steg 2 i utvecklingsarbetet av sfi-verksamheterna inom InVäst refereras i de olika modulerna för arbetslag på sfiväst.se. Nedan följer några exempel på källor till gemensamt lärande i steg 2.
Lärgrupp A:
Lärobjekt/elevbehov
Skriftlig produktion. Våra elever behöver lära sig metoder för att utveckla sitt skrivande/att skriva anpassat till olika situationer. De behöver förstå skrivandets roll i svenskt arbetsliv och vardagsliv för att öka sin motivation.
Gemensamt lärande i steg 2
- Beskrivningar och exempel för att påminna sig cirkelmodellen inom genrepedagogiken, t ex ur Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet
- Jim Cummins 4-fältare, hur man utgår från elevernas kontext och ger stegvis större utmaningar inför skrivuppgifter samt exempel på det ur Harstad/Hostetters Boken om sfi.
- Exempel på feedback som aktiverar och motiverar eleverna, t ex ur Dylan Wiliams texter om nyckelstrategi 3 ur Handbok i formativ bedömning.
- Filmat exempel på hur arbetslag arbetat med feedback, t ex med hjälp av rättningsnyckel.
Lärgrupp B:
Lärobjekt/elevbehov
Integration i situationer utanför skolmiljön. Eleverna behöver lära sig hur de kan uttrycka sig, förstå och interagera med andra muntligt i samband med exempelvis praktik och vid studiebesök.
Gemensamt lärande i steg 2
- Utdrag ur Att hantera praktiken. Om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser, Karin Sandwall
- Filmer och rapport från Nationellt centrums samarbete med Yfi
- Filmat exempel på modell för att undervisa i yrke och språk
Lärgrupp C:
Lärobjekt
Muntlig interaktion i vardagliga situationer. Eleverna behöver övervinna talängslan och hitta arenor för att tala svenska utanför klassrummet. De behöver bygga upp sitt muntliga förråd av ord och fraser och strategier för att klara av situationer när ordförrådet brister.
Gemensamt lärande i steg 2
- Kapitel om tal i klassrummet, om lärande dialog elev-lärare samt i interaktion mellan elever, ur Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet
- Filmer från Världen&vi, ABF Vux i Göteborg, där personalen producerat filmade dialoger utifrån elevers önskemål om talsituationer.
- Filmat exempel på stöttande dialog
Steg 3: Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i undervisningen utifrån elevbehovet? Vilka nya erfarenheter av lärande ska vi ge eleverna?
I steg 3 tar lärarna beslut om vilka förändringar de ska genomföra i undervisningen utifrån de kartlagda elevbehoven och utifrån den forskning gruppen fördjupat sig i.
Beslutet behöver tas gemensamt i lärgruppen och det behöver också finnas en tidsplan och en idé om hur effekten av de genomförda förändringarna ska följas och mätas, se steg 4.
Det mest centrala i det här steget är att inte tappa fokus på eleverna. Det är inte i sig intressant att lärgruppen genomför förändringar. Det intressanta är i vilken mån elevernas lärande påverkas av lärgruppens förändrade undervisning. Helen Timperley uttrycker att eleverna i steg 3 ska få ”nya erfarenheter av lärande”.
Här är exempel på viktiga beslut och ageranden från ledning eller processledare i det här steget:
- Stöttning till lärgruppen i processen att komma överens om vilka förändringar som ska genomföras.
Är alla med på beslutet? Vad behöver göras gemensamt och vilken frihet har varje lärare att lägga upp undervisningen på ett eget sätt när lärgruppen ska mäta resultat?
- Begära in underlag där beslutet är tydligt formulerat.
Ett enkelt sätt är att sätta upp ett datum då lärgruppen ska formulera sitt gemensamma beslut i ett tydligt mail samt ange källor i forskning och beprövad erfarenhet som grund för sitt beslut. Sådant underlag är såklart betydelsefullt i en beskrivning av verksamhetens kvalitetsarbete.
- Hjälp med att sätta och följa upp tidsplanen.
Hur lång tid som ska förflyta från beslutet om förändringar till effektmätningen i steg 4 beror på vad det är för typ av förändringar som ska genomföras. Andra aspekter spelar också roll, till exempel kan det vara smart att mäta effekt ofta eller efter kort tid med elever på studieväg 3 som vanligen har kort lärsträcka, medan lärgrupper på studieväg 1 kan behöva längre startsträcka för att genomföra förändringar, förklara studietekniken och sammanhanget för eleverna och så vidare.
Här följer en kortfattad lista med exempel på beslut som lärgrupper tagit i steg 3 inom våra regioner:
- Att i dialog med eleverna forma rollspel som stöttning till eleverna inför att klara muntliga krav i sin vardag och utgå från filmer för att tydliggöra lärandemål för elevernas muntliga produktion. Rollspelen ligger till grund för lektionspass en gång i veckan fortlöpande.
- Att använda rättningsnyckel som detektivarbete och låta eleverna interagera i grupper för att förbättra sina texter.
- Att bilda studiegrupper inom klasserna där eleverna med stöttning av lärare kan handleda varandra på modersmål i digitala moment, t ex att smsa eller skriva mail på telefonen. Workshop i studiegrupperna genomförs en gång i veckan under två månaders tid och utvärderas sedan.
- Att stötta de kvinnor i klasserna som utanför skolan lever språkligt isolerade från svenskan genom att kartlägga möjliga arenor för språkträning och träna dem att komma över talängslan och ovana genom rollspel och stöttande elev-lärardialog.
Steg 4: Vilken effekt har vårt nya agerande haft på våra elevers resultat?
Steg 4 är lätt att ta för en del lärgrupper, svårare för andra. Möjligheten att mäta effekt i elevernas lärande underlättas om lärgruppen gjorde ett gediget arbete med att kartlägga elevbehoven i steg 1.
I en del fall kan samma observation eller test göras igen med elever som deltagit under hela processen. Om omsättningen av elever i gruppen, eller omsättningen av lärare i arbetslaget, är stor blir det svårare att mäta effekt. Det är ändå viktigt för det kollegiala lärandet att det finns en strävan efter att följa elevernas lärande och mäta det i möjligaste mån.
Även om det är troligt att elever kommit och gått i mellantiden, kan en jämförelse mellan utfallen ge en bild av hur den förändrade undervisningen i steg 3 har resulterat i för effekt på elevernas lärande. Klarar de sig bättre nu? Hur har de upplevt förändringarna i undervisningen? Hur ser eleverna på sitt eget lärande under den tid ni arbetat med Timperley-modellen?
Uppföljning av lärgruppernas effektmätning
I det här steget behöver ledningen först och främst följa upp att lärgrupperna genomför effektmätning i lämplig form. Sådana effektmätningar eller utvärderingar har gjorts, till exempel genom att lärgrupperna gjort observationer för att finna förändringar i elevernas lärande eller genom att iaktta skillnader i resultat i textproduktion eller på nationella prov kopplat till den förändrade undervisningen som genomförts.
En väg kan vara att intervjua ett antal elever och ställa frågor kring hur de har upplevt förändringarna i undervisningen samt be dem utvärdera sitt eget lärande. Handledning kan behövas för lärgrupperna inför valet av metod om den inte är självskriven. Redovisning av arbetet med modellen samt effekterna i elevernas lärande kan göras genom erfarenhetsutbyte mellan de olika lärgrupperna, genom ppt-presentationer och/eller rapporter.
När cykeln är avslutad analyserar lärgrupperna sitt arbete och tar beslut om att fördjupa den undersökande cykeln kring samma elevbehov eller att fokusera på ett annat tydligt elevbehov inför nästa vända med modellen.
Läs mer
Timperley, H. (2013): Det professionella lärandets inneboende kraft, Lund: Studentlitteratur.
Länk till sammanfattad beskrivning av Timperleys principer finns att hämta här:
http://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/Forskning-i-korthet-2013-1.pdf
Skolverket: Länk till stödmaterial för systematiskt kvalitetsarbete inom olika skolformer:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-arbete-i-skola-och-forskola
Sandwall, K: Länk till doktorsavhandlingen Att hantera praktiken:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32029/1/gupea_2077_32029_1.pdf
Gibbons, P. (2016): Stärk språket, stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, Lund: Studentlitteratur
Leahy S. & Wiliam, D. (2015): Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska tekniker, Stockholm: Natur & Kultur
Se även lästips i steg 2 ovan.